Genialt!!! med Genikamparen Mia Liljeberg

Välkommen, jag är en av deltagarna i Genikampen 2015 och tänkte passa på att berätta lite hur det var att vara med och hur jag resonerar om saker och ting. Genialt eller inte?

Gästblogginlägg: Andra avsnittet av Genikampen - tankar och åsikter av Fredrik Cumlin

Publicerad 2015-09-14 21:45:00 i Genikampen,

Andra avsnittet innehöll allt mellan himmel och jord, nämligen sång, toaletthumor, drama, intriger och inte minst en massa glädjetjut. Det var spännande att se hur Strix klippte ihop avsnittet, det blev förvånansvärt bra trots att vi som deltagare vet vilka “fusk” de faktisk gör. Här tänkte jag avslöja lite om bakom kulisserna och lite åsikter, hur vi mådde och så vidare.


Det bästa från avsnittet:
Axels kommentar om Theresa och Robert: “Theresa och Robert,båda är väldigt starka personligheter och har bestämda åsikter. De är lite som två floder, det är inte sålätt att stoppa floder men man får se till att omdirigera dem i rätt riktning till målet så vi kan vinna dagens utmaning.” Är han ett Geni? Ja.

Axel fortsätter med ett klockrent hån (med kärlek såklart) till Johan: “[...] han har ingen aning om vad han ska göra om vi inte har köpt några verktyg eller skruvar. Han kommer få panik.” Han fortsätter sedan: “[Imitation av Johan] Var är alla skruvar och allt? [Tillbaka till sig själv igen] Det vore kul”.

Gunnars kram och kommentar till Theresa (dessa två kom varandra väldigt nära så egentligen, på något sätt, är kommentaren från Gunnar till Theresa av ren kärlek): *Theresa röstas ut och Gunnar kramar henne* Theresa: “Jaja, jag har inte förlorat än.” Gunnar: “Nej, inte än.” Gunnar antyder något...
Min kommentar efter vi hade vunnit till Johan: “Johan, fyfan.” Tycker den kommentaren är väldigt härlig och det visar vilket jobb Johan har gjort!

Tack vare Strix är detta det bästa på avsnitt 2: Lag gul har vunnit flotttävlingen och kameran börjar zooma in på de blåa lagens ansikten, om hur besvikna de ser ut och musiken till låten “Nu tar vi dem” spelas. Jag skrattade högt då, men tyckte faktiskt lite synd om dem...

 

Upplägget:
Det började med nya lag, där jag (Fredrik), Johan, Nina, Valentina och Parvaneh hamnade i ett och samma lag. Första lagtävlingen var att bygga en flotte, andra var att få en laserstråle att träffa ett prisma. De förlorande laget/lagen utsåg två/varsin person(-er) till duellen som sedan duellerade i “pentago”. Ett, nu i efterhand, väldigt konstigt spel.

Flotttävlingen:
Jag kände inte Johan så värst bra, de andra hade jag samarbetat med innan (orientering och paintball) och Valentina och jag hade räknat matte någon kväll och även haft konstiga (men roliga) diskussioner om matematik (vet inte varför faktiskt, för jag har inget att komma med i jämförelse med hennes kunskap, men vi diskuterade lite om matematisk analys). Tillbaka till Johan, jag hade inte skapat en helhetsbild av honom och det var spännande att lära känna honom. Så fort vi startade med en plan om hur vår flotte ska se ut så märkte man att han kan nog en hel del, jag blev väldigt imponerad av honom. Nu i efterhand borde jag ha blivit skrämd av honom med tanke på hans enorma ingenjörskunskap, något som ni tittare kommer ta del av senare i programmet också. Det var en väldigt kul tävling där både fysik och ingenjörskunskaper spelade stor roll. Mina kunskaper var inte så mycket att bidra med i flotttävlingen, eventuellt att jag var mer uthållig än de andra när vi rodde.

När vi handlade gick det väldigt bra, vi var väldigt överens och det var mest Johan som delegerade uppgifter, dvs vad vi ska köpa. Jag fick briljera med lite fysik om arkimedes princip och dylikt samt lite matematiska beräkningar. Det jag säger framställs på ett väldigt snyggt sätt, de har klippt så jag pratar oavbrutet med musik i bakgrunden vilket tillsammans gör så att låter mycket smartare än vad jag egentligen är! De där beräkningarna lär man sig i ettan på gymnasiet (om inte tidigare) och man skulle kunna lära sig dessa på en timme knappt utan någon “fysik-bakgrund”. Det vill säga inte alls svår fysik!

Här i affären lärde jag verkligen känna Johan och förstod vad han gick för. Jag blev oerhört imponerad om hans kunskap och ärligt talat, när han och jag skulle köpa skruvar tillsammans fattade jag inte ett ord av vad han sa. Det var mest bara att nicka och le. Det roligaste som hände här, vilket dock inte kom med, var hur det blå laget diskuterade om de skulle bygga en flotte med dräneringsrör (rör med små hål i). Detta berättade det blå laget efter hela tävlingen vid middagen och vi skrattade så mycket att vi fick ont i magen (i samband med toalocken och annat dylikt). Min favoritsynk (en synk är en solo-inspelning där man säger kommentarer, tankar och åsikter till en inslagsproducent som sedan klipps in i programmet) var Axels när han imiterar Johan apropå att de inte har köpt några verktyg eller större skruvar. “[...] han har ingen aning om vad han ska göra om vi inte har köpt några verktyg eller skruvar. Han kommer få panik.” Han fortsätter sedan: “[Imitation av Johan] Var är alla skruvar och allt? [Tillbaka till sig själv igen] Det vore kul”. Sedan var han också klyftig med sin kommentar om Theresa och Robert med metaforen om floder, den gillade både jag och min pappa väldigt mycket.

Sedan skulle vi bygga flottar med motståndarens material. Vi var väldigt snabba, betydligt mer snabba än motståndarna, mest tack vare den bra sammanhållningen vi hade och en extremt bra outtalad kommunikation. Som Martina sa om att de inte hade så mycket kommunikation, så gällde samma princip i vårt lag men det var mer att anpassa sig efter Johan, han var mer eller mindre vår “team-ledare”. Han satte reglar runt vår flotte medan vi fixade åror och satte ihop frigoliten, vi gjorde det triviala medan han gjorde det som vi (i alla fall jag) inte skulle kommit på själv. Med ett oerhört bra samarbete kom vi iväg snabbt. Sen blev det missförstånd. Nu kommer jag inte exakt ihåg hur det låg till men utifrån mitt perspektiv fick jag höra att vi inte skulle ha fler hinkar (när vi hade lastat på 2 stycken) och att vi skulle ro iväg. Hur som helst hade vi för lite sand och de vann tillslut, älskar deras låt de sjön på, speciellt för deras självförtroende i andra omgången.
 
Foto: SVT /SVT

I andra omgången gjorde vi lite snabb matte och kom fram till att det behövs 16 hinkar för att fylla lådan till bredden. Vi tog då beslutet att åka över till andra sidan två gånger, 8 hinkar sand vardera gång. Dessutom försvann två hinkar ur tävlingen, den ena kastade jag ner på botten och den andra förstörde jag när jag fyllde den med sand. Tur som vi hade behövdes endast 16 hinkar för att fylla lådan dock (tänk om det skulle vara 17…). Den här gången var det mycket mer spännande. Jag gjorde årorna (alldeles för korta) och det var oerhört jobbigt att ro med dem (arean av toasitsen var grymt stor och hävarmen för kort, tänk er själva…). De började sjunga när de rodde förbi oss och vinka, vi var så otroligt vinstsugna med tanke på deras beteende. De fyllde sin låda med en hink i taget medan flera i deras lag höll tag i kanten så att deras flotte inte skulle åka bort, det struntade vi fullständigt i (men som man inte ser på TV). Vi tog varsin hink, släppte flotten så den seglade vidare själv, medan vi fyllde, alla tillsammans, lådan och tog hem den bästa segern hittills. Sen kastade vi upp sand i luften för vi blev så glada, vilket man heller inte fick se och tog med oss något kilo hem i kläder/hår till hotellet därefter.
Appropå lagens möte efter flotttävlingen vid foodtrucken. Vi hatade inte varandra efter (i alla fall inte jag), utan “de högre makterna” har informerat deltagaransvarig om att vi inte får snacka med varandra när vi blir filmade. Av någon anledning blir det säkert bättre om vi håller oss till våra lag. Så när vi gick dit ville vi ha dricka och eventuellt någon frukt, så de var hyggliga och aktade på sig.

Lasertävlingen:
Spännande tävling, finns dock inte så mycket att säga. Tycker det är extremt intressant att se sig själv, trodde inte jag tog så mycket plats. Dessutom lyssnar de på mig trots min unga ålder, något jag inte är van vid i andra sammanhang (hehe men jag sa i första avsnittet att åldern inte spelar någon roll… varför vet jag inte men verkar ju delvis stämma). Här hade jag och Valentina ett glädjerus där vi sprang mot varandra och hon slängde sig i min famn då vi hade diskuterat om att sinus går att approximera med en linjärfunktion för små vinklar. Efter att den teorin verkade stämma i praktiken blev vi jätte glada vilket resulterade till en kram! Dessutom kom jag och Valentina på en dans för att hålla oss varma (Micke sa en gång att det var 3 grader i luften, men då var vi utomhus). Vi sa “60 grader, parallellförflyttning framåt”. Den var rätt bra med en tillhörande dans Smiley smile. Här vann även vi och det är jag jätte glad över.
 
Foto: SVT /SVT

Duellen
Denna duell var väldigt intressant. Robert är en strategisk tänkare men denna duell var inte helt rättvis. Theresa är grymt smart, och absolut, kanske hade hon slagit Robert i någon annan tävling där logiskt tänkande står i centrum. Men detta spel, pentago, fick duellanterna testa hemma på hotellet med att spela med oss andra deltagare (Mia körde mot Theresa några gånger och Robert mot Martina några gånger). När Martina mötte Robert så började alltid Martina på sidorna, inte på de centrala positionerna, och vann i stort sett alltid. Det är inte så konstigt för att det finns en vinnande strategi på spelet pentago, den som börjar är garanterad vinst om den alltid spelar rätt, oberoende av vad motståndaren spelar. Faktum är att du aldrig kan förlora oavsett hur du lägger din första kula, om dina resterande drag är helt korrekta. Theresa fick börja båda gångerna, och utifrån mitt perspektiv är hon alltså garanterad vinst. Det kanske skulle sett annorlunda ut om Robert fick börja någon gång? Men det spelar ingen roll nu, jag tyckte då och tycker fortfarande att Theresa är jättesmart och absolut förtjänar att komma tillbaka till duellen. Men Robert besitter också mycket kunskap och även han förtjänar att komma tillbaka. Theresa skrämde faktiskt mig lite, med tanke på hennes smarthet, ville gärna ha ut henne ärligt talat.

Sist men inte minst vill jag tacka Robert för hans insats. Ni tittare kan välja själva om ni vill skapa en inskränkt bild av honom som en dålig förlorare, och absolut, det är han i viss mån men han är också en rolig person som besitter mycket kunskap. Han var den första jag skrattade högt med på Genikampen och han lärde mig latinska ord för olika muskelaturer på kroppen, t.ex. pili erecti (den enda jag kommer ihåg dock)!! Han var väldigt pratglad och hade mycket att komma med, han var en glädjehöjare tycker jag! Men det är bara att ladda upp till nästa avsnitt, där mycket känslor är inblandade. Ingen lämnade inspelningen av avsnitt tre oberörd, många tårar som blev släppta och här visade verkligen tävlingen sin sanna jag. Det var nu som vi deltagare förstod vad vi hade gett oss in på, och aldrig trodde jag att delta i Genikampen skulle vara såhär jobbigt...

Här finns en källa angående vinnande strategi på pentago: https://perfect-pentago.net/

Av: Fredrik Cumlin
 Foto: Knut Koivisto /SVT

Liknande inlägg

Kommentarer

Postat av: Christer Sundberg

Publicerad 2015-11-03 14:55:52

Hej!

Såg just avsnitt 2 av Genikampen 2015 på SVTplay. Underhållande serie/tävling.

Efter lasertävlingen röstade det blå laget fram Robert till duellen. Jag undrar om ingen såg att Robert och Gunnar hade 14 "pinnar" vardera?

Pausa programmet vid 47:39 och räkna. Det är totalt 90 pinnar på tavlan men om man utgår från att alla med diagonalt streck innehåller fem pinnar och bara räknar de "udda" blir det bara 88 pinnar. Två med diagonalt streck innehåller sex pinnar varav en på Robert. Han hade alltså 5+6+3=14 pinnar. Lika många som Gunnar.

Vid 48:23 ser det ut som att Gunnar dröjer sig kvar vid tavlan en stund. Såg han verkligen inte att ett fel hade begåtts?

Mvh
Christer

Svar: Jepp! det stämmer. Det blev felräkning och det är uppmärksammat av en annan tittare och inskickat till SVT hjälpforum. http://www.svt.se/tittarservice/fraga-oss/dialog/922961
Mia Liljeberg

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Mia Liljeberg

Jag är en av de tolv deltagarna i Genikampen 2015 och här kommer jag dela med mig av tankar, resonemang och händelser. Jag är 42-årig föreläsare och författare som bor i Stockholm med min familj. Vi älskar att resa och jag har haft förmånen att arbeta och bo i alla (bebodda) världsdelar vilket gett mig insikter och erfarenheter om hur vi människor kommunicerar och vilka utmaningar som uppstår med kulturkrockar, språkförbistringar etc. Jag började min karriär som ingenjör inom industriell ekonomi och har de senaste 18 åren fokuserat på kommunikation och ledarskap. https://www.facebook.com/mialiljebergs

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela